Ambivalensen

Så fyllde hon sex. Hon storskruttan. Och jag vet inte men det verkar som hon vill göra lite slut med sin mamma. Sådär plötsligt.

Hon åker gärna med pappa på semester, hon ropar på pappa, hon ber pappa om att leka, det är pappa som gäller.

Jag har varit galen på "mammeriet" innan. Att aldrig få vara ifred. Att ha en extra kropp klistrad på min.

Nu. Inte lika galen. Lättad men sorgsen. Har liksom en liten tagg i hjärtat. Kommer jag inte vara nummer ett någon mer gång?

Åh! Detta mammaliv...

Definition

Avslappningsarg:
När man, under en hel vecka, varit nervös för bilkörning, blodsocker och och och mäh!
Nu fattar jag inte vad jag varit nervös för. I alla fall har jag det och sedan när man landar på svensk mark och sitter i bilen på väg hem, då skäller man ut sin man för att han ber en titta på kartan vilken väg man ska åka hem. Och blir så arg att man skriker högt i hela bilen.
Typ.

Amenhejva!

Johodå, jag har klarat det nu.
Planerat. Bokat resa. Betalat pengar. Oroat mig i tusen dagar. Bokat parkering. Planerat tider, packning, matsäck, intyg, väskor, medikamenter och lite till. Åkt iväg. Skakat. Gråtit en liten tår. Blivit nervösarg, fått totalt hjärnsläpp i Spansk mataffär. Landat i en lägenhet. Badat salt. Badat pool. Ätit gott. Ätit äckligt. Druckit gott. Somnat sent. Vaknat tidigt. Träffat nya vänner. Hunnit prata med familjen. Varit ute på nätterna. Nojjat över hemfärd. Kommit hem. Blivit avslappningsarg. Och trött.

Och ja, jag är glad att jag åkte.

Men väääldigt glad att vara hemma.

Det är som om någon vill liksom retas lite med mig

Igår.
Hällregn när vi vaknar. Bestämmer att strunta i sommarsimskolan som hålls utomhus. Den börjar 9.45.
9.45 bryter solen fram och vi är hemma.

Idag.
Hällregn när vi vaknar. Storskruttan vill väldigt gärna ta simmärket hon tränat inför hela dagen igår. Vi klär på oss regnkläder och åker i tolvgradig värme till stranden. Tittar på när hon tar märket hon tränat på och ett till. Åker hem. Fortfarande i hällande regn. 10.25 är vi hemma.
10.26 bryter solen fram.

Finns liksom inget mer att tillägga nu.

Hurra, hurra!

Kolla vad som kom med posten idag.
Man kan säga en del om Facebook men när man vinner böcker som kommer dagen efter, då är det bara positivt!

Ibland undrar man ju

Men inte idag.
För när skruttarna kommer hem efter tre dagar borta och det första de gör är att börja storgråta, då kan man vara säker.
De älskar en.
Och när jag inte ens blir lite irriterad över ovan nämnda beteende, trots att det inte finns en enda sak att gråta över i hela världen, då vet man.
Jag är utvilad.

Och så besvikelsen...

När man reser sig från köksbordet för att avsluta smörgåslunchen med några goda, goda finska pinnar man just köpt.

Så har man, i affären, bestämt sig för havreflarn!

Hyfsat va?

2529 ord. Idag och igår natt.
Jag har så mycket mer i mig.
Men eftersom jag också är en sömntörstande kvinna måste jag sova nu.

I'll be back tomorrow.

Nervositeten

I att öppna det där dokumentet jag påbörjade igår....

Förbereder lite...

Äntligen ska jag börja skriva!

Läsa lite här...

...och lite här.

Och så lite från det där egna huvudet jag har.

HURRA!

Jobbigt...

Här sitter jag och klipper gräset.

Finn ett fel

OBS! Allt är i kronologisk ordning.

Mamman gör gooooood frukost.
Mamman låter skrutten välja filmER.
Mamman köper nya tuschpennor.
Mamman ger skrutten glass.
Mamman låter skrutten leka läääänge.
Mamman leker.
Mamman låter skrutten vara uppe sent fast han både slagit och bitit skruttan.
Mamman pratar allvar i sängen.
Skrutten lovar att lyssna i morgon.
Skrutten delar ut stora kramen och jättepussen.
Mamman säger Godnatt.
Skrutten säger: " I MORGON MÅSTE DU STÄDA MITT RUM"

Sommarlov

Tror jag det kallas.

Det är tydligen något

Med Sofie Sarenbrant, menar jag. Nu har jag läst hennes tredje bok "Vila i frid". Fast jag inte var så imponerad av nummer två.

Den här utspelar sig på ett spa där det plötsligt börjar mördas hejvilt. Och faktiskt, jag tycker det är bra underhållning. Lagom läskigt, lagom invecklat, lagom lättsmält. Den passar bra att läsa medan skruttarna badar eller springer omkring i trädgården. Det gör inget om man måste titta bort från texten en stund, man ramlar in lika lätt igen.

Kanske ingen bok jag minns om femtio år, men väl värd att läsas.

Jag har det!

Jag har det, jag har det, jag har det, jag har det, jag har det, jag har det! Hade bara glömt att jag hade det!

Nu måste jag till biblioteket i morgon. Måste läsa in mig lite bara. Och kanske boka in en liten dagstripp till en liten, gammal källare.

För vet ni?

Jag har det! Nu vet jag vad jag ska skriva om.

Det där skriveriet

Sitter i bilen- tusen idéer.
Ska somna- tusen idéer.
Plockar undan disk- tusen idéer.

Men när jag har tid och sitter vid datorn, då finns det minsann inte ett skit i huvudet!

Såhär

Tag en sån där väldigt ihoppressad tvättsvamp.
Svälj fort.
Häll på valfri dryck.

Sedan sväller den i magen och man slipper laga middag för inget mer får plats.

PiP

Först: Jag älskar mina skruttar, att vara vuxen, ha ett jobb, min man och allt det där andra.

Nu: Jag vill vara tjugo år! Skitig! Trött! Äta dålig mat! Lyssna på musik! Frysa! Svettas! Sova dåligt eller inte alls! Kolla in folk! Slappa i gräset! Sjunga med! Inte behöva lägga pengar på annat än nöjen! Prata med nya människor! Allt!!!!

/MVH honsomficksittailekparkendagtidpåputteiparken

Piiiiiiiiiiip

Alla de inlägg jag vill göra handlar om saker som inte lämpar sig i text.
Usch!
Fy!
Synd ändå att jag inte kan skriva dem.
Det hade varit kul.
Mitt i barnpassning-matlagnings-städnings-tvättnings-vakenhetssommarlovet.

Men tur för mig att jag är lärare ändå!
Åtta veckor...

"Idiot!"

"Hur kan du tro att dina åsikter, hur positiva de än må vara, skulle spela någon som helst roll i mitt liv? Att jag skulle vara intresserad av att få höra att något jag gjort är bra från någon jag aldrig sett förut, är helt idiotiskt. Jag önskar du aldrig hört av dig till mig och om du någonsin gör det igen kommer jag slå dig."

...har aldrig någon svarat mig. Men jag tror, på något konstigt, skruvat sätt inne i mitt huvud att det kommer hända.

Jag gillar att tala om när någon gjort något bra. Helst direkt till denna. Och nu, när Facebook finns, är det lätt. Meddelanden kan man skicka även till dem man inte känner. Så då gör jag det ibland. Som igår. Och när det där lilla, lilla fingret tryckt på sänd. Då ångrar jag mig. För man kan ju få ett sådant där svar.

Knäppskalle!

"Överenskommelser"

Jag har precis läst ut en kärleksbok. En som handlar om 1800-talet. Ni vet, vackra kläder, flicka möter pojke, flickan redan bortlovad på grund av pengar, förvecklingar och äventyr.
Det låter banalt.
Men oj!!!!!!

Det är Simona Ahrnstedt som skrivit den här boken och jag var tveksam till en början. Det tog kanske två sidor, sedan var jag fast. För det som låter banalt i den korta beskrivningen, blir på 400 sidor en historia jag inte kan släppa. Jag , som alltid skummar vissa avsnitt, suger in varje ord. Historien är så spännande och språket så välanvänt att jag bara vill ha mer.
Det här är faktiskt det bästa jag läst på länge. Lyllos er som har den kvar. Och lyllos alla oss andra, för snart kommer nästa.

Varför

Barnen leker.
Knappt inga andra på stranden.
Lugnt och skönt.
Varför tog jag inte med min bok?

Veckans stora

Det pratas och skrivs om skilsmässor. Ingen har väl missat det? Och plötsligt nämns meningar som:"de har aldrig älskat varandra", "de är så olika", "ingen har någonsin trott på sagan".
Nähä.

Men tänk om de, paren som nu går skilda vägar, faktiskt är som andra.

Människor som möts, blir förälskade, blir kära, gifter sig, skaffar barn, glider isär, blir irriterade på varandra, glömmer bort att hitta varandra igen och till slut bestämmer sig för att skiljas. Det händer varje dag. Precis som det händer att andra inte slits isär.

Tänk om kändisar också har känslor.
Tänk om de också är precis som alla andra.

Ja, men nu var jag väl tokig!